Min dag... and my tribute
En vecka idag... Har nog fortfarande inte fattat det.
Allt gick så fort, fast det egentligen inte gjorde det.
Det var väl väntat, men det kom fortfarande som en chock.
Jag saknar dig och tänker på dig varje dag, för jag vet att jag inte kommer
att få träffa dig på väldigt många år igen.
Men sen så kommer dagen, dagen då vi alla kan vara tillsammans.
Jag älskade dig, men jag visade det inte.
Kanske förstod du?
Vi ses igen älskade du, i ett annat liv.
Idag var jag i skolan, GUC hade öppet hus. Vi har inte världens snyggaste tröjor, men vi har tröjor! Jag och Sara såg tydligen inte så lockande ut, för ingen kom fram till oss. Petter stal alla kids för oss! Darn! Men vi var ju i alla fall där. Fick sluta vid två, det var skönt att få sluta. Dock missade jag bussen med fem minuter och fick vänta en timme. Under den tiden hann jag utföra några ärenden. Inhandla dragkedjor åt mor och linsvätska åt mig. Duktig Li! Gick till bussen, där några kiddos kom fram och fråga om jag kunde bjuda på cigg. Men icke! Jag hade precis rökt upp min sista, dessutom skulle de aldrig fått, de såg nämligen ut att vara 13 bast. Sen så kom lille Tobias som jag skulle samåka med hem, killen missade mig nästan. Inte många samåker kommunalt, men det gör vi! Så vi beredde oss för en bussresa på 70 minuter, båda var rastlösa efter 20....
Nicky hämtade upp oss i Östhammar och så shoppade vi loss på COOP EXTRA. Fooood!
Nu har jag bakat en sockerkaka till farbrodern och hans fruga nu när de är här och fikar, smuttat öl och nördat facebook. Mmmyes, I like!
Får kanske filmbesök sen...
Kanske skriver mer sen...
See ya!
Li
Kommentarer
Trackback
